Nutidsromantik om jag får be

Smet in en stund på Pappa Ray Ray igår för att hälsa på A i servisen och kunde ej undvika att smyglyssna på en en diskussion som två damer i sextioårsåldern hade. Det var en idel ström av konstateranden över hur mycket bättre allt var förr.

Jag förundras alltid lika mycket över denna nutidspessimism som så många verkar ha drabbats av. Jag har själv ingen erfarenhet av livet, skall vi säga femtio år tillbaka, som så många i den äldre generationen glorifierande ser tillbaka på. Men jag vet att min farmor jobbade femtio, sextio timmar i veckan för att försörja min far och hans syskon och att hon därutöver lagade husmanskost två gånger om dagen, det var inte direkt tal om micromat och take away på den tiden. Dessutom hade de ingen dammsugare eller tvättmaskin utan farmor sopade golven och tvättade alla kläder för hand i badkaret. Bil var en annan lyx familjen bara drömde om och sol och kritvita stränder på tropiska breddgrader var något man endast hade kunnat se på TV, om man nu hade haft någon vill säga. Summan av detta blev en slitsam arbetsvecka som vida överstiger den genomsnittsliga moderna i antal timmar och fysisk påfrestning. Och utan flertalet av de livsförhöjande förnöjelser vi idag betraktar som en del av vår vardag.

Nu tillhörde farmor arbetarklassen och jag är väl medveten om att inte alla hade det lika tufft. Men fattigdomen var mer utbredd än idag och de moderna bekvämligheter vi nu omges av var endast något ett fåtal hade råd att investera i (om de ens var uppfunna). Idag har vi alla möjligheter att förverkliga oss själva och våra drömmar, att studera, resa, uppleva och njuta av allt livet har att erbjuda, så var det inte förr.

Lika trist är det att höra allt negativt tjat om hur hemskt internet är, och hur kriminaliteten blomstrar på nätet. Visst florerar det en massa olagligt skit på internet och visst har internet skapat en hel del problem för branscher som till exempel musik- och filmindustrin, men dessa problem borde istället ses som en utmaning, en utmaning som kan leda till att så ofantligt många fler kan ta del av det du har att erbjuda samtidigt som du kan göra en ekonomisk vinst. Det kommer inte att gå att få stopp på gratisnedladningen utan den måste integreras i en framtida affärsstrategi.

Men varför ta fasta på de problem som uppstått istället för att se till hur internet, i positiv bemärkelse, revolutionerat vårt samhälle. Hur vi idag enkelt kan finna folk med samma intressen som vi själva, lära känna människor över hela världen, starta upp vår alldeles egna lilla business utan att ha många kronor på fickan. Hur en förskjutning från kapital mot kunskap skett, hur problem, konfikter och övergrepp på de mänskliga rättigheterna kan uppmärksammas och stoppas, hur vi enklare kan protestera mot orättvisor, bilda opinion, öka allmänbildningen hos folket och stärka de demokratiska rättigheterna.

Hur vi från att ha varit passiva konsumenter av media nu istället själva kan vara med och skapa dagens nyhetsflöde. Vi har alla blivit tilldelade en lite megafon, en megafon vi skall se till att använda för att skapa ett ännu bättre samhälle. Så nej, till alla er som anser att det var bättre förr, ni kommer aldrig att vinna min förståelse.