Carolina, Carolina, Carolina.

Jag har alltid gillat Carolina Gynning. Hon gör, enligt våra svenska normer för hur vi bör uppträda i offentliga sammanhang, konstant bort sig. Inte i mina ögon.

Johan Staël von Holstein skriver på sin blogg Sanningen enligt mig:

"Måste alla vara lika dana, stöpta i samma formar och gå i raka consensusled i det här landet? I så fall vill jag inte vara med".

Inte jag heller tänker jag och skrattar återigen tyst för mig själv åt Carolinas senaste citat (grundat i en ilska över att hon inte får nomineras för sina insatser i både TV 4 och kanal 5 i Kristallengalan).

- Jag är så jävla förbannad, jag tror att Kristallenstiftelsen vill att jag skall dö.

En inte helt verklighetsförankrad slutsats, men ack så rolig.