torsdag 1 maj 2008

Att bada i minnen

Min pappa skall flytta och håller på att packa ihop husets innehåll, imorse försvann han ner i källaren för att stuva ihop den.

- Johanna du har en massa grejer här i källaren, ropar han efter en timme. Jag skuttar glatt ner och finner, förutom en massa fula kläder som jag aldrig mer kommer att använda (men inte heller kan slänga), samlade minnen av mitt liv i form av fotografier, brev, flyers, inbjudan, artiklar och kärleksförklaringar. Tio år och en massa gömda och glömda känslor.

Entrebiljetter till strippklubben Titty Twister på Reeperbahn, till en nyårsfest i en enorm industribyggnad i Östberlin, till en gömd gayklubb i Sevilla, till Rubins ettårsjubileum (Hamburgs då hippaste house klubb), till Mauro Picotto på Temple theatre i Dublin och till Salvation i Barcelona (1000kr kostade det mig och min dåvarande att bli insläppta där då det är strictly men som gäller annars). Konsertbiljetter, festivalband ifrån Roskilde, en video från en road trip i Frankrike och Spanien, dedikerade skivor, utnötta partytoppar, gamla hemtentor och hyreskontrakt, kåroverallen och cv:s på tre olika språk. Bilder ifrån sju liv i sju städer.

Jag översköljs av minnen. Minnen från San Remo Eiscafe i Hamburg där jag jobbade extra med att sälja glass för 40 kronor i timmen, minnen från min sommar i Andalusien dit jag åkte för att jobba men slutade på resande fot i två månader med en budget på 4000kr (andaluserna är helt otroligt gästvänliga). Minnen från klädesaffären No Name i Dublin där vi jobbade i högklackat 12 h om dagen sex dagar i veckan under hela julruschen (och den är lång på Irland). Minnen från den mexikanska restaurangen utmed Guadalquivir i Sevilla där jag ett tag var som bosatt vid biljardbordet, från min tid som technofreak i Dublin och housepingla i Hamburg, från gaykvarteren i Barcelona och studielivet i Jönköping.

Och så finner jag ett oförglömligt textstycke skrivet av mitt livs första kärlek, en kärlek och en historia som i många år färgade det mesta i mitt liv.

Ahora estoy en Hamburgo con mi linda flor y la felicidad me recorre las venas. Es posible que sea ella lo que me falta. Los recuerdos mas felices de mi vida son los que he pasado con ella, porque es capaz de "fill up my senses" ... ella mi niña. Y si es el amor de mi vida?

El 23 de Abril 2002, Hamburgo.

1 kommentar:

Jennie sa...

Åh, bli ju nästan rörd ;) Minnen är härliga... Hoppas du har det bra hos pappsen. Vi har det galet och bra och galet bra här i Italien. Ses i nästa vecka! Pussokram